Hoppa till innehållet

Offentligt anställda mjölkar hundratals bidragsmiljoner till sina bolag

Offentligt anställda och lärare på högskolor och universitet mjölkar hundratals miljoner ur en mer än 1086 miljarder kronor stor bidragskista när de söker bidrag genom sina egna bolag som bisyssla och anlitar varandra. Jag har kartlagt ett myller av bidragsbolag där man sitter i varandras styrelser.

Jens Nylander
7 minuters läsning
Offentligt anställda mjölkar hundratals bidragsmiljoner till sina bolag
Jag har kartlagt ett myller av bidragsbolag där man sitter i varandras styrelser, får vara delägare och dela på miljonerna.

Offentligt anställda och lärare på högskolor och universitet mjölkar hundratals miljoner ur en mer än 1086 miljarder kronor stor bidragskista när de söker bidrag genom sina egna bolag som bisyssla och anlitar varandra. Jag har kartlagt ett myller av bidragsbolag där man sitter i varandras styrelser, får vara delägare och dela på miljonerna. Några korta exempel:

Karolinska Institutet: En forskare och projektledare har beviljats minst 10 miljoner kronor i bidrag senaste åren som gått till deras företag. Nyinflyttade har anställts som har fått låga löner medan majoriteten av bidragen har betalats ut som extra lön och utdelningar till forskaren och projektledaren som intygat att bisysslan tar cirka 100 timmar per år. KI deltar själv i två av projekten och menar att allmänhetens förtroende för lärosätet inte skadas.

Linköpings universitet: En professor och forskare köper ett lagerbolag för att få loss bidragsmiljoner från Vinnova och ska anställa en Uppsalastudent men istället anställs en make till en arbetskollega i bolaget. En konsult ska bli VD och arbeta gratis men bolaget har ingen registrerad VD. Professorn och forskaren har intygat att bisysslan tar mindre än 40 timmar per år. LIU menar att man utgår från att de uppgifter som lämnats stämmer och skyller på Vinnova.

Chalmers: Miljonbidrag gick till forskarens bolag men hen minns inte vem som betalade för de Chalmers-anställda som enligt bidragsansökan skulle arbeta i projektet. Pengarna slussades istället vidare till en ny startup där två Chalmers-anställda fick andelar. Forskaren har intygat att bisysslorna, som består av flera styrelse- och konsultuppdrag, uppgår till cirka 10% (motsvarar cirka 200 timmar / år) men i ett projekt till Vinnova har 25% uppgivits under samma tidsperiod. Observera att Chalmers inte innefattas om lagen om offentlig anställning (LOA) eftersom det är ett privat lärosäte.

Efter att jag matat mitt AI-system med miljarderna i bidragsstöd som gått till 42 527 mottagare hittar jag hundratals miljoner som gått till bolag som består av offentligt anställda som kvitterat ut aktieutdelningar och extralön samtidigt som de varit anställda på universiteten och högskolorna. I vissa av fallen har dessutom pengarna försvunnit spårlöst eller bolagen har stängts ner när bidragen är slut.

Bisysslorna har blivit det perfekta sättet att med sina arbetskamrater dela på bidragsmiljoner, och när pengarna är slut hittar man nya bidrag.

Hanteringen av bisysslor har fått allvarlig kritik

Riksrevisionen och tillsynsmyndigheten Universitetskanslersämbetet (tillsynen låg tidigare hos Högskoleverket) har under årtionden lämnat kritik för bristande information och kontroller avseende bisysslor för offentligt anställda hos högskolor och universitet. Bisysslorna ska utföras utanför den normala arbetstiden och får inte skada förtroendet för lärosätet eller konkurrera.

Den speciella utökade rättigheten som ger lärare rätt att i viss bedriva forsknings- och utvecklingsbisysslor (FoU-bisysslor) inom sitt ämnesområde gäller enbart de lärarkategorier som framgår av anställningsordningen från lärosätet och normalt inte exempelvis forskare. FoU-bisysslorna ska användas för att överföra kunskap till samhället och även ske utanför normal arbetstid och får inte skada allmänhetens förtroende för lärosätet.

Universitetskanslersämbetet har i en rad tillsynsärenden på universitet och högskolor genomfört stickprov av bisysslor under 2020 och funnit att det saknats underlag eller att underlagen är bristfälliga kring bisysslorna för att bedöma huruvida de är förtroendeskadliga, arbetshindrande eller otillåtna.

Mer än 10 miljoner till bolag tillhörande två anställda på Karolinska Institutet

Två heltidsanställda på Karolinska Institutet startade ett bolag 2020 och har senaste åren beviljats mer än 10 miljoner i bidrag via EU:s forsknings- och innovationsprogram Horizon. I två av projekten har även Karolinska Institutet fått miljonbidrag. Nyinflyttade har anställts i bolaget som får låga löner medan de två KI anställda betalar ut majoriteten av pengarna i extra lön och utdelningar till sig själva och har miljoninkomster.

Sabine Koch, professor och prefekt, för institutionen för lärande, informatik och management på KI, tror på rapporteringen att bisysslan tar cirka 100 timmar per år trots miljonersättningen och svarar kort per e-post:

"KI har godkänt alla bisysslor"

Efter mina frågor försvinner en av personerna bakom bolaget från KI:s hemsida. Men när jag skickar ut ett inlägg på Twitter att profilen var borttagen kommer den tillbaka igen.

Efter jag kontaktar chefen, Sabine Koch, för institutionen för att fråga om bisysslorna försvinner profilen från KI:s hemsida

Jag försöker få svar från KI:s presschef om det inte kan vara förtroendeskadligt för universitetet om anställda lyfter stora löner och utdelningar och samtidigt påstår att de knappt arbetar i sina egna bolag och får ett svar:

"Vid bedömningen av om en bisyssla är förtroendeskadlig ska arbetsgivaren värdera risken för förtroendeskada i det enskilda fallet, utifrån samtliga omständigheter såsom bisysslans beskaffenhet, omfattningen av bisysslan, arbetstagarens personliga intresse av att utöva bisysslan samt beröringspunkterna med huvudanställningen."

1,5 miljoner till lagerbolag på Linköpings universitet

För att Linköpings universitet ska få bidrag från Vinnova krävs minst ytterligare en partner. Därför bestämmer sig professorn som lämnar in ansökan i universitetets namn att samtidigt starta ett företag med en forskare på universitetet genom att köpa ett färdigt lagerbolag som blir partner till projektet. Ett industriellt bolag ska även medverka genom en tidigare studerande på universitetet.

I lagerbolaget ska man enligt ansökan anställa en nyckelperson, en Uppsalastudent och utvecklare, som ska få lön. Men istället anställs en person som visar sig är gift med arbetskollegan till forskaren på universitet.

För att visa att lagerbolaget självt kan finansiera vissa delar av kostnaderna så redovisar bolaget för Vinnova att en konsult som bor på Franska rivieran ska vara VD och arbeta 940 timmar gratis åt bolaget vilket värderas till cirka 300 000 kr. Men någon VD har inte bolaget registrerat och konsulten skriver i sitt CV att hen ska arbeta med affärsstrategi, kommersialisering och utveckling av affärsprocesser.

I riktlinjerna från universitet 2015, som senare tagits bort, står det några exempel på situationer som bör ifrågasättas:

Linköping universitets vicerektor, Per-Olof Brehmer, menar att Vinnova känt till upplägget med lagerbolaget och att professorn och forskaren satt på dubbla stolar. Samtidigt skriver Per-Olof om kontrollerna:

"Som prefekt utgår man från att de uppgifter som lämnats stämmer".

När jag berättar om fallet för Vinnovas förvaltnings- och avdelningschef, Daniel Rencrantz, så svarar han att myndigheten nu delvis ändrat sina villkor från 2024 men att det inte ska gå till som det gjorde med universitet och lagerbolaget även om han säger att han behöver titta närmare på fallet.

1,1 miljoner i bidrag: Chalmers forskaren minns inte var pengarna gick

En heltidsanställd Chalmersforskare fick 1,1 miljoner i bidrag från Vinnova till sitt bolag för att tillsammans med tre nyckelpersoner på Chalmers genomföra ett projekt. Jag frågar forskaren vem som betalade ersättningen till de anställda:

Jag minns inte exakt men XXX hoppade av och var inte med i projektet och jag har haft tre andra projekt men det ska stå i ansökan att vi skulle anställa folk.

säger forskaren som menar att en av anställda på Chalmers hoppade av. Forskaren ber mig e-posta frågorna för att se om hen minns något av projektet 2022, men trots två påminnelser får jag inget svar. Några anställningar i ansökan hittar jag inte, men jag hittar ytterligare ca 800 000 kr i bidrag för de andra tre projekten.

Jag kontrollerar med Chalmers om de anställda uppgivit någon bisyssla under 2022 men ingen har någon bisyssla rapporterad i forskarens bolag. I ansökan till Vinnova har forskaren intygat att hen ska arbeta 25% i 6 månader men till sitt eget universitet intygat 10%.

Forskaren, som sitter i flera styrelser och har sitt eget bolag, påstår att bisysslan enbart tar 10% av tiden, men bara i en enda Vinnova-ansökan står det 25% under samma tidsperiod.

Under mitt arbete upptäcker jag att bidraget flyttats till ett annat bolag och jag frågar forskaren varför:

Jag fick tillstånd från Vinnova att flytta bidraget till ett annat dotterbolag jag startade,

säger forskaren som inte minns hur mycket som slussats vidare. Jag frågar Vinnova om beslutet att flytta bidraget till det nya bolaget som saknade registrerat för mervärdeskatt, F-skatt och inte var registrerad som arbetsgivare:

"Detta blev felaktigt hanterat av Vinnova. Vi borde innan beslut ha inväntat F-skatt och moms-registrering av bolaget", blir svaret.

I beslutet från Vinnova skriver myndigheten: "Bidrag, stödgrund och stödnivåer för parter Chalmers samt bolag förs över oförändrade". Någon kontroll om något var förändrat gjordes inte, och Vinnova har inte svarat på mina frågor trots påminnelser.

När jag berättar för Vinnovas förvaltnings- och avdelningschef, Daniel Rencrantz, om flera fall där man begärt att flytta bidragen till nya bolag blir han förvånad och säger att det ska krävas att man gör en helt ny prövning av ansökan.

Vinnova delade ut 3,4 miljarder - majoriteten av mottagarna kontrolleras inte

Under 2023 förmedlade Vinnova 3,4 miljarder i bidrag, och när jag frågar Vinnovas förvaltnings- och avdelningschef, Daniel Rencrantz, om man har några ekonomer i gruppen av tusentals externa bedömare så får jag svaret att några sådana inte finns och att man förlitar sig på kreditupplysningar på bolagen men får stöd om det behövs från myndighetens ekonomifunktion.

Vid min genomgång av cirka 3000 företag som erhållit bidrag mellan 2021-2023 finns hundratals bolag med allvarliga anmärkningar i revisionsberättelsen ett eller flera år i rad innan bidrag beviljas. Eftersom en tredjedel av företagen är små och inte har revisor och Vinnova bara kräver revisorsintyg vid bidrag över 3 miljoner kronor för att styrka vad pengarna använts till så undgår majoriteten av alla bidragsmottagare kontroller.

När jag berättar om mina stickprov av brottslighet bland bidragsbolag blir det tyst i dialogen en stund innan Daniel Rencrantz säger att några sådana kontroller inte finns och avslutar med att fråga:

"Har du lust att komma till oss på Vinnova och berätta hur du arbetar".

Min granskning av vart bidragen tagit vägen fortsätter.

myndigheterai-kartläggningen

Rekommenderade artiklar

Medlemmar Publikt

Karthaveri kallas samordningsproblem - alla skyller på varandra

Ett karthaveri som myndigheten kallar kända brister och behov av ökad samordning verkar ha lett till felaktiga bidrag för många miljoner när laddstationer har överetablerats. Nu visar jag i ett kartverktyg vad som gått snett.

Karthaveri kallas samordningsproblem - alla skyller på varandra
Medlemmar Publikt

Energimyndighetens gröna laddfiasko: Delade ut mångmiljonbidrag utan kontroll

Ett bolag får mångmiljonbidrag av Energimyndigheten för att bygga laddnätverk åt lastbilar. Jag får tag på bolagets interna dokument, och gör en häpnadsväckande upptäckt hur en bidragskedja ger tillgång till ett "evigt" flöde av statliga bidragspengar. Läs om Energimyndighetens gröna laddfiasko.

Energimyndighetens gröna laddfiasko: Delade ut mångmiljonbidrag utan kontroll
Medlemmar Publikt

Vinnovakonsult fick riggat guldavtal på 8,6 miljoner kronor

Jag har gått igenom de riggade upphandlingarna på Vinnova och talat med flera tidigare anställda som beskriver kulturen.

Vinnovakonsult fick riggat guldavtal på 8,6 miljoner kronor